Troligen har miljöpartisterna Yvonne Blombäck, Raymond Wigg och Helene Öberg rätt när de skriver på Brännpunkt (Svd 13 jan 2012) att Röda Korsets verksamhet för tortyrskadade handlar om värden som inte lämpar sig för konkurrensutsättning. De föreslår istället att landstinget borde teckna ett direktavtal med Röda Korset.
Men frågan är kanske mer komplex än så. Alltför länge har det drivits en allianspolitik i många kommuner och landsting där konkurrensutsättning och offentliga upphandling är det övergripande målet och inte ett medel för att få bästa kvalitet. Huvudmålet borde istället vara leverans av bästa möjliga tjänster för skattepengarna. Mycket mer tid och kunskap bör investeras i kvalitetssäkring och uppföljning av de miljarder som rinner ut från landstinget varje år.
Det är i och för sig krav som politiker ska ställa på all offentligt finansierad verksamhet oavsett om det är landstinget själv eller någon annan som utför verksamheten. Om det är landstingets egen verksamhet kan politiker agera direkt när en verksamhet inte lever upp till satta kvalitetskrav. Men med offentliga upphandlingar måste politikerna istället vara noga med vilka krav och uppföljningsmöjligheter som ställs i avtalet. Om politiker har missat att ställa kvalitetskrav, eller medvetet avstått från att ställa krav i avtalet, kommer det att stå skattebetalarna dyrt.
Politiker måste helt enkelt skilja mellan offentlig upphandling som mål eller medel. En viktig demokratifråga är att kvalitetskrav kan och måste ställas när det gäller skattemedel.
En möjlighet är att besluten som tas idag, inte bara angående Röda Korset, är så komplexa att politikernas kompetens inte räcker till. I så fall är det dags för medborgarna att hitta nya sätt att ställa kvalitetskrav på sina politiker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar