Medborgarskap på riktigt

Återigen lyfter minister Ullenhag ceremonier och regler som det viktigaste i medborgarskapsprocessen. (SvD 2012-01-28) Höger och vänsterpolitiker har länge fokuserat på symbolfrågan i medborgarskapet. Om man jämför med ett land som Kanada är det viktigt att se på helheten. I Kanada bekräftar regler och ceremonier det förtroende som byggts upp från den dagen invandrare anländer.

I Sverige vill man gärna sätta det mekaniska i fokus, som i medborgarskapsutredningen, och undviker därmed kärnfrågan. Det är inte det mekaniska som är avgörande i Kanada. Det är att lika rättigheter och möjligheter präglar alla delar av politiken, att diskriminering kostar och att staten har försökt ta itu med den rasismen som är en del av Kanadas historia. En historia som samtliga politiska partier har del i. Det mångkulturella till och med bekräftas i kanadensisk lag.

En konsekvens är reella konsultationsprocesser med befolkningen. Processer som inkluderar invandrare.

Resultatet blir att invandrare bygger upp en känsla av tillhörighet från början, ett förtroende för Kanada, en tro på likabehandling och en tro på att de behandlas som medborgare redan från dag ett. Medborgarskapet är bekräftelsen på det förtroende som har byggts upp snarare än en början på något nytt.

Om inte Jytte Guteland och andra ska få rätt i sin kritik, kan man hoppas att utredaren kommer att ha modet att gå längre än de avgränsningar som finns i direktiven.